Att hantera scope 3-utmaningen –så får du koll på verksamhetens indirekta utsläpp

När ett företag beräknar sin klimatpåverkan utgår man från GHG-protokollet – den mest vedertagna internationella standarden för att mäta och rapportera utsläpp av växthusgaser. Protokollet delar in utsläppen i tre kategorier. Scope 1 omfattar direkta utsläpp från den egna verksamheten, exempelvis från förbränningsprocesser eller företagets fordon. Scope 2 gäller indirekta utsläpp från inköpt energi, som el, värme och ånga. Scope 3 omfattar övriga indirekta utsläpp i värdekedjan – från inköp av material och transporter, till användning av produkter och avfallshantering.

Scope 3 är ofta den största utsläppsposten i ett företags klimatpåverkan, men samtidigt den mest komplexa att kartlägga. För många industribolag står Scope 3 för upp till 80–90 % av det totala klimatavtrycket. Många företag upplever att de har begränsad kontroll över dessa utsläpp – eftersom de ligger utanför den egna verksamheten – men det finns effektiva arbetssätt för att skapa struktur och driva förändring även här.

På DGE hjälper vi bolag att ta kontroll över sin klimatpåverkan, även i de delar som sker utanför den egna verksamheten. Vi stöttar med allt från datainsamling och analys till klimatberäkningar, målformulering och uppföljning – alltid med ett öga för både regulatoriska krav och affärsnytta.

Både kraven från lagstiftning och intressenter ökar. Enligt Science Based Targets initiative (SBTi) måste företag sätta mål för Scope 3 om dessa står för mer än 40 % av de totala utsläppen. Enligt CSRD ska företag dessutom rapportera samtliga tre scope kvantitativt. För Scope 3 innebär det att man måste analysera alla 15 kategorier – och endast om en kategori kan styrkas vara försumbara får den uteslutas från rapporteringen.

Var börjar man?

För att lyckas med Scope 3-arbetet krävs ett strukturerat tillvägagångssätt. Ett första steg är att identifiera vilka delar av värdekedjan som står för den största klimatpåverkan. GHG-protokollet delar upp Scope 3 i 15 kategorier – från inköpta varor och tjänster till avfallshantering och investeringar – men alla är inte relevanta för varje verksamhet. Genom att göra en screening kan ni kartlägga och prioritera de kategorier som är mest väsentliga att arbeta vidare med, och för övriga kategorier använda schablondata.

Vad krävs för att beräkna Scope 3?

För att kunna genomföra en kvalitativ Scope 3-beräkning behöver företaget samla in information om:

• Vad som köps in (material, komponenter, tjänster)
• I vilka mängder (t.ex. volym, vikt eller ekonomiskt värde)
• Vem som levererar (för att vid möjlighet få leverantörsspecifika klimatdata)
• Hur varor och tjänster transporteras, används och slutligen kasseras

I praktiken kan det vara svårt att få tag på detaljerad information – särskilt från leverantörer längre bort i kedjan. För att ändå få en överblick kan man använda sig av scenarioanalyser eller spendanalys, där utsläpp estimeras utifrån inköpskostnader och branschspecifika emissionsfaktorer. Det ger en grundläggande förståelse för klimatpåverkan och visar var datakvaliteten behöver förbättras.

På sikt är målet att ersätta schablondata med mer primärdata från faktiska leverantörer och partners. Genom dialog, digitala verktyg och tydliga processer går det att successivt höja kvaliteten i beräkningarna – och få bättre beslutsunderlag.

Vanliga fallgropar – och hur du undviker dem

En vanlig miss är att Scope 3 lämnas därhän, antingen för att det upplevs som för komplext eller för resurskrävande. Det kan leda till stora datagap i klimatredovisningen – och till att viktiga åtgärder uteblir.

Nyckeln är att börja i rätt ände: gör en första screening, välj ett hanterbart antal prioriterade kategorier, och sätt upp en plan för successiv förbättring. Genom att förankra arbetet internt går det att skapa ett Scope 3-arbete som är både realistiskt och långsiktigt värdeskapande.

Affärsnyttan med att ta kontroll över Scope 3

Ett aktivt arbete med Scope 3 stärker er hållbarhetsprofil och förbereder er för framtida regelverk. Det ger även konkreta möjligheter till effektivisering, bättre inköpsstrategier och produktutveckling med lägre klimatpåverkan. I dialog med kunder och partners blir klimatdata en konkurrensfördel snarare än en belastning.

På DGE arbetar vi dagligen med bolag som vill ta nästa steg i sitt klimatarbete. Oavsett om ni behöver stöd i att identifiera era utsläpp, sätta klimatmål enligt SBTi, eller uppfylla rapporteringskraven i CSRD, finns vi med er hela vägen – från screening till strategisk uppföljning.