Greenwashing vs. Greenhushing och varför att tiga inte alltid är guld 

Under arbetet med DGE’s hållbarhetsrapport tog vi en pratstund med Helena Lindh, specialist på klimatberäkningar och livscykelanalyser, om greenhushing. De flesta företag har idag koll på vad greenwashing är och gör sitt yttersta för att undvika det. Men det finns en annan sida av det myntet, greenhushing. Båda fenomenen kan i längden sabotera meningsfulla miljöinsatser. Därför är balansen mellan att säga för mycket och att säga för lite en central del i hur hållbarhetsarbete presenteras.  

Vad är greenhushing och varför är det ett problem? 

Greenwashing känner de flesta till, att överdriva, försköna eller på annat sätt blåsa upp sitt miljöarbete. Greenhushing däremot är det motsatta, när företag väljer att inte berätta om sitt positiva miljöarbete eller sina förbättringar, ofta för att de är rädda att bli ifrågasatta, kritiserade eller missförstådda. Det kan vara minst lika problematiskt ur ett hållbarhetsperspektiv. Om ingen vågar prata om sina klimatinsatser eller mer hållbara produkter, hur ska någon då veta vilka alternativ faktiskt finns? Verkliga miljöförbättringar som göms undan leder till att färre kan göra välgrundade val. Jag tror att vi mer än någonsin behöver se att andra faktiskt gör saker. Det väcker hopp, ingjuter mod och ger en känsla av att “Okej, vi kan visst det här!” 

Hur hjälper du själv kunderna att undvika både greenwashing och greenhushing? 

Man kan aldrig vara 100% säker på att undvika endera, det ligger i människans natur ich tolkningar kommer alltid att ligga utanför den direkta kontrollen. Men vi kan jobba smart för att minska riskerna. Vi börjar alltid med att förstå projektets sammanhang. Vilken typ av beslut kommer min analys att vara underlag till? Vem är mottagaren? Vilken förändring vill vi göra möjlig? Den typen av frågor vägleder både vår analys och hur resultaten presenteras, det är sällan själva resultaten som bidrar till varken greenwashing eller greenhusning, utan hur de presenteras och kommuniceras. 

Genom att tidigt klargöra vad resultaten faktiskt ska användas till kan vi styra fokus dit det gör mest nytta, och se till att data är transparenta, relevanta och rimligt framställda. Oavsett om det handlar om omfattning av beräkningar, antaganden eller hur våra kunder kommunicerar sina resultat, försöker vi undvika både överdrifter och underdrifter. 

Vårt uppdrag är att ge en stabil och trovärdig grund, så att våra kunder kan kommunicera ansvarsfullt, tydligt och med gott självförtroende, (helst utan att vare sig skrika eller viska).  

Hela hållbarhetsrapporten finns att läsa här: Hållbarhet – DGE